Jag skulle vilja följa upp på det jag skrev för någon vecka sedan om vår son. Det var ett inlägg som tog emot att skriva, men som jag i efterhand är glad att jag skrev. Framför allt för alla de värmande hälsningar vi har fått från vänner och även från personer vi inte känner. Det är skönt att få vara ärlig med helheten. Vissa hälsningar sätter sig djupt in i kroppen som en liten glädjepil 🙂 En av förskolepedagogerna sa till oss att: ”ni ska veta att er pojke berikar oss – han får oss att tänka lite annorlunda”. Oj, vad det värmde gott. Eller våra fina vänner här i kvarteret som sa att: ”ni behöver inte oroa er för om han kommer få vänner – det har han ju redan”.
Nu har vår son fått sin diagnos, autism, ”på papper”. Det känns lite tufft att få det svart på vitt, samtidigt som det inte var någonting nytt som kom fram, det var mer en bekräftelse på det vi redan visste. Under utredningens gång var det skönt att träffa specialister som hade enormt stor kunskap i ämnet och kunde besvara i stort sett allt vi hade frågor kring. Nu har vi möjlighet att ta avstamp framåt och få hjälp av den sk ”habiliteringen”. Vi ser också fram emot föräldrautbildningen som börjar efter årsskiftet där vi kommer träffa föräldrar i samma situation.
För mig känns det viktigt att lära mig så mycket som möjligt om ämnet, för det kanske kan vara till hjälp för vår son framöver. Det känns extra intressant att lära sig genom att följa verkliga familjer, så jag blev så glad när jag hörde talas om SVT-programmet ”Superungar” (finns tillgängligt i appen UR Play). Där får man träffa familjer med barn som lever med någon form av neuropsykiatrisk diagnos. Man får följa dem i vardagen och möta deras utmaningar, som de tillsammans med ledande experter försöker få att fungera lite bättre. Vill ge en stor eloge till Måns Möller, som de flesta kanske känner som komiker, men som här gör ett fantastiskt jobb som programledare. Hans intervjuer med dessa barn är så härliga, han möter dem på ett superbra sätt. Kanske beror det på att han är väldigt kunnig i ämnet, Måns har nämligen själv en son med autism som dyker upp i programmet. Jag har ännu inte sett alla avsnitt, men ska absolut se igenom alla!
Igår hade Expressen en artikel om vår situation, det var Anna Friberg som skrev en fin sammanfattning. Hon ringde och pratade med mig dagen innan och i artikeln inkluderade hon även några delar från vad jag tidigare skrivit här på bloggen.
