Vi har en helt underbar son. Han är så mysig och så glad, han skrattar och fnissar mycket, han är full av liv och otroligt söt (tycker en partisk mamma). Han har dessvärre en svårighet, han kan nämligen inte prata (han kan bara ett fåtal ord). Vi har svårt att förstå honom och jag tror att han ofta har svårt att förstå oss.
Jag har funderat fram och tillbaka på om jag utelämnar honom genom att berätta detta? Hoppas verkligen inte att jag gör orätt när jag väljer att göra det. Vill vara öppen med hur verkligheten ser ut.
I vår familj har vi många härliga dagar, vi hittar på mycket spännande saker och vi skrattar mycket tillsammans. Samtidigt varvas de bra dagarna med ledsna och oroliga, då jag undrar hur allt kommer att bli för vår lilla pojke. Kommer han i framtiden lära sig att kommunicera, kommer vi att förstå varandra, kommer han att få vänner som alla andra? Då måste jag påminna mig själv om att ta dagen som den kommer och njuta av allt det fina vi upplever här och nu. Han mår bra och vi mår bra, vi är alla friska och får vara tillsammans.
Vår son genomför just nu en utredning. Delar av hans beteende och det faktum att han har väldigt svårt att tala och kommunicera kan tyda på någon form av autism – även om vi ännu inte har hela bilden klar för oss. Det skulle kunna ha andra orsaker. Tidigare visste jag inte särskilt väl vad en ”utredning” innebar, jag visste inte heller mycket om autism. Ibland känns allt väldigt skrämmande och då blir jag lite rädd och ledsen. Ibland dyker tankar upp som ”har jag gjort något fel”, men det fungerar visst inte så. Jag bär på oroliga tankar varje dag, även om de flesta av dagens stunder är fyllda med värme för att vi har en så härlig son.
I början googlade jag mycket och jag deltog även på den internationella kongressen Essence som behandlade den främsta forskningen inom denna typ av diagnoser. Jag har därför fått ganska bred kunskap. Sista månaderna har jag inte läst på någonting mer, nu får tiden ha sin gång och experterna inom utredningsteamet säga sitt.
Varje liv är en resa och denna resa tror jag kan komma att bli lite annorlunda. Det är på sitt sätt spännande, innehållsrikt och lärorikt, men säkert även tufft, oroande och utmanande.
Alla är vi olika, alla är vi unika och vår son är bara en av alla tusentals varianter därute. Vi kommer veta mer längre fram. Vi älskar vår son oändligt och han är den han är oavsett.
