IDROTTSGALANS NOMINERINGSJURY

Idag har jag varit i Stockholm för arbete med Idrottsgalans nomineringsjury. Det har varit en enormt spännande dag där vi diskuterat igenom mängder av fantastiska idrottsprestationer. Mer än så kan jag inte säga just nu, återkommer när nomineringarna offentliggörs. Idrottsgalan hålls den 21 januari!

Nedan är bild från dagen med några av juryns medlemmar, Frida Nordstrand, jag och Karin Frick.

Fann också några bilder från Idrottsgalan de senaste fyra åren. Min frisyr på sista bilden, från Idrottsgalan 2017, tycker jag är lite kul 🙂

Jag var själv nominerad till Årets Prestation 2006, för mitt VM-guld 2005. Kajsa Bergkvist vann det priset välförtjänt efter en fantastisk comeback och VM-guld efter sin hemska fotskada året dessförinnan.

Detta var de nominerade till Årets Prestation på Idrottsgalan 2006:

Årets prestation:
Kajsa Bergqvist, friidrott.
Emelie Öhrstig, längdskidor.
Stefan Holm, friidrott.
Zlatan Ibrahimovic, fotboll.

PARIS – JE T’AIME!

Just nu befinner vi oss på en fantastisk weekend i Paris. Jag har varit här vid flera tillfällen i jobbsammanhang, men aldrig privat så det är härligt att få upptäcka staden lite mer.

Vi fick rekommendation från en vän om ett boende uppe i Montmartre. Man har bokstavligt talat Sacré-Caeur vägg i vägg med lägenheten och vyn ut över Paris är magisk.

Vi har strosat och strosat och gått många kilometer mellan olika områden, mycket roligare det än att åka tunnelbana 🙂 Jag hade en liten lista på bra restauranger, butiker och sevärda ställen att besöka. Känner dock inte att allt ska ”bockas av” utan det viktigaste är att insupa atmosfären och även se områden utanför det turistiga stråken tycker jag. Därför är det bra att vi bor som vi gör, igår kväll hängde vi till exempel på en opretentiös kvarterskrog och jag åt världens godaste löksoppa, det blev också en massa ostar och rödvin.

För att få in lite träningstips i inlägget kan jag verkligen rekommendera att packa ner löpskorna. Daniel stack ut på en timmes jogg innan frukost och utforskade närområdet. Jag hade otroligt gärna gjort detsamma, men nu har jag dragit på mig både knäont och en liten förkylning så jag får ta det lugnt en period.

Nedanför är några foton från idag!

LÄTTA LÖPINTERVALLER

Jag är ingen riktig proffsbloggare för jag skriver alltid om det som hände igår, i förrgår eller för en vecka sedan 🙂 Det är det tempo jag klarar av att hålla i skrivandet, hoppas ni inte misstycker!

I söndagskväll körde jag löpintervaller, det är alltid kul och borde göras oftare. Jag tycker träningstiden går lite snabbare när man delar upp det i intervaller och det är gott att få upp flåset.

Eftersom jag inte kört intervaller på ett bra tag blev det en liten lättare start med stegintervaller. Uppvärmning 15 min, intervaller 1-2-3-2-1 min med vila 1 min mellan varje. Sedan lugn jogg hemåt. Passet tog totalt 50 min.

När jag var elitidrottare talade vi om effektiv intervalltid, dvs tiden man kör hårt på. Detta pass gav 9 minuter, inte så mycket hade jag tyckt för 10 år sedan. Bra start anser jag nu när jag är motionär. När jag var som mest vältränade körde jag 30-60 min effektiv intervalltid. Jag tränar helt naturligt bara en bråkdel mot tidigare och är helt nöjd med det. Nu tränar jag för att det är kul och för att må bra mentalt och fysiskt – tidigare var det mitt jobb där jag ville se hur långt jag kunde nå.

Jag kan tipsa om en app jag brukar använda mig av när jag kör intervaller: ”Ultra Timer”. I den kan man förprogrammera passet så att det piper till när man ska starta och stoppa, man slipper att se på klockan / telefonen hela tiden.

Det var så mörkt på kvällens löptur att det inte blev några bilder därifrån. Istället ett foto från löptur från någon vecka sedan och även från söndagens promenad på stan med familjen. Underbart att njuta av solens strålar mot en husvägg!

Ps, jag har skrivit en del om olika träningsintensiteter tidigare, här är ett äldre inlägg.

FÖDELSEDAGSKILLE

Idag fyller vår härliga Karl-Axel 3 år, hurra hurra hurraaa!

Hans födelsedag firade vi däremot igår! Då började vi dagen med ”Happy Birthday to You”, levande ljus och mini-frukost på sängen. Ellen föredrar den engelska varianten av födelsedagssång sedan 2016 när vi bodde ett halvt år i Boston.

Efter ytterligare en frukost begav vi oss mot Nya Hovås och Bounce, som är en inomhushall med mängder av studsmattor och trampoliner. Vi gissade oss till att Karl-Axel skulle älska att tillbringa sitt födelsedagsfirande just där!

I Nya Hovås finns även ett fik som jag tycker väldigt mycket om, Lasse Maja, så det blev gott fika efteråt, samt ett skoköp på klassiska Yoko Yap. Det var födelsedagsbarnet som också var i behov av ett par vinterkängor, lika bra att passa på när han var med i butiken så vi kunde prova dem på plats.

Firandet var inte slut där, nej det blev även tårta hemma hos oss och fiskedamm såklart. Alltsammans i liten skala med Karl-Axels allra närmsta vänner och familj. Vi är glada för att han (och vi) fick en toppendag!

VAD HINDRAR KVINNOR ATT NÅ TOPPEN?

Förra fredagen läste jag en intressant debattartikel i DI. Rubriken löd ”Så når fler kvinnor toppen”. Nio av tio VD:ar är fortsatt män och var fjärde bolag saknar helt kvinnor i ledningen! Jag läste vidare att detta är ett viktigt forskningsområde då kostnaderna för felaktig fördelning kan bli höga. Dels utifrån att företagen kanske inte får den bästa ledningen och dels ur ett samhällsperspektiv då man signalerar till unga kvinnor att det inte går att ta sig till toppen.

Jag tycker såklart att ämnet är väldigt viktigt, jag är själv kvinna mitt i karriären och brinner för att vi i framtiden ska få ett balanserat läge mellan kvinnor och mäns möjligheter att vara med och påverka i bolagens ledning och styrelser.

De som har författat artikeln har analyserat omfattande data för att se vad det är som egentligen hindrar kvinnor att nå toppen. Fakta visar att kvinnliga VD:ar har högre utbildning och oftare har bytt jobb än sina manliga motsvarigheter, vilket tyder på att man inte på något sätt kan visa på sämre kompetens och kvalifikationer än männen, studien visar snarar på tvärt om. 

Men, här kommer vi till den skillnaden, nämligen den tid som sker under de första fem åren efter familjebildning. Då arbetar kvinnliga chefer mindre, har fler frånvarotimmar och söker inte heller nya utmaningar i samma utsträckning som män.

Därför, anser de som skrivit krönikan, att insatser som kan stötta kvinnor under denna relativt sett tidiga delen av karriären, främjar jämställdheten bäst. Alltså stöd och hjälp under de första åren efter att man har fått barn. Jag är mitt uppe i det stadiet och tycker det låter mycket klokt 🙂

I den bästa av världar tycker jag att ämnet inte borde vara en genus-fråga. Att göra ”karriär” och klättra i hierakin samtidigt som man ska få ihop vardagspusslet under barnens första år, borde vara precis lika viktigt – och svårt – oavsett om man är kvinna eller man. Det kanske till och med kan vara svårare för en man utifrån de normer som finns om att kvinnor tar det största ansvaret. Det jag menar är att den ”moderna” mannen, dvs en man i ett jämställt hem, också kämpar med vardagspusslet. Så är det åtminstone hemma hos oss.

Alltså, när papporna är hemma mer och tar mer ansvar i hemmet så blir det två personer istället för en, mitt i karriären, som får kämpa med att få tiden att räcka till hemma och på jobbet. Inte konstigt vi blir utmattade. Tänk om insatser kunde sättas in som hjälper både mannen och kvinnan, hoppas ni förstår hur jag menar.

Samhället och näringslivet kan ibland kännas uppbyggt för att en person ska ta ansvar i hemmet efter familjebildning och självklart anser jag att man alltid ska göra det bästa utifrån barnens perspektiv, men kanske går det att tänka runt det traditionella och ibland utmana vissa givna normer. Ingen enkel sak men kanske nödvändigt för att underlätta för kvinnor att nå högre samtidigt som vi rår om våra familjer.

Jag funderade igenom vad en sådan stöttning skulle kunna handla om. Vad kan stödja och främja kvinnliga chefer med barn 0-5 år – och såklart även de manliga i samma situation? Detta är några idéer som jag har kommit på, ta dem inte på blodigt allvar, jag förstår också att vissa kan vara svåra att förverkliga i praktiken. Har ni fler idéer?:

  • Företagets stöd med barnpassning eller hämtning från förskolan.
  • Stöttning i vardagssysslor ex städning, trädgårdsarbete och matkassar.
  • Ge möjlighet till att ta med barn ex vid konferenser eller viktigare möten. Kanske kan man vid vissa större konferenser arrangera barnpassning, schema för barnen och inlagda pauser i konferensschemat för att träffas tillsammans? Skulle kunna fungera även vid de tillfällen möten läggs efter förskoletid. Vet att jag vid ett annat tillfälle läste i DI om ett bolag som faktiskt hade ett sådant upplägg. Den manlige VD:ns fru hade tragiskt nog gått bort, vilket gjorde att han hade blivit tvungen att skapa ett upplägg där barnen kunde närvara på konferenser. Det hade mottagits väldigt positivt att han och andra kunde ta med sig sina småbarn.
  • Generell förståelse för denna relativt korta period av karriären för dem som har barn 0-5 år. Till exempel om man behöver ta med barnen vid vissa tillfällen eller ta vissa möten i hemmet istället för på kontoret?

Vill också tillägga att jag förstår att många som inte har barn eller har äldre barn kan känna att detta inte är så lockande. Men om man är noga med att förklara varför man erbjuder annorlunda stöttning för denna grupp så är jag säker på att förståelse finns. Vi vill ha ett samhälle där båda könen ges möjlighet att vara med och påverka framtiden i bolagens ledning.

Jag har talat om en manlig/kvinnlig familjesituation, det finns givetvis andra familjekonstellationer och samma principer antar jag gäller även då, debattartikeln hade detta angreppssätt.

Vill också poängtera att jag självklart vill tillbringa så mycket tid som möjligt tillsammans med mina barn. Samtidigt älskar jag min arbetsplats och brinner för en jämställd situation mellan män och kvinnor i alla sammanhang.

Avslutar med en bild på Svenska Skidförbundets styrelse som är 50/50 män/kvinnor i ledamöter och med en kvinnlig ordförande. Den situationen har inte uppkommit av sig själv utan genom ett målmedvetet arbete av valberedningen. Balansen, samt åldersfördelningen, är ovanlig för ett stort idrottsförbund.

I ledningsgruppen på Volvo Car Sverige är vi också så gott som 50/50 män/kvinnor (7 st vs 6 st), även detta är resultatet av en strävan efter balans och bästa kompetensen. Antar att det är unikt för ett stort bolag inom branschen automotive. Jag är väldigt stolt över att tillhöra dessa grupper.