NÄR MAN BARA INTE ORKAR

Även jag har dagar när jag bara inte orkar träna. Kan vara av olika anledningar: sliten efter tidigare träningspass, på gång att bli förkyld, stressad, bara lite lat eller som idag småbarnsförälderns dilemma – dåliga nattsömnen!

Redan när jag började springa var jag seg i kroppen, men kanske framför allt i huvudet och jag hade ingen vilja att springa överhuvudtaget.

Tog en liten kort vända med väldigt långsamma steg, tror knappt fötterna lyfte från backen…och svängde sedan tillbaka mot Portens café för en kaffe och croissant! Är ändå nöjd att jag tog mig ut, en kort runda är bättre än ingen alls.

Det är en av de bästa sakerna med att vara motionär och inte elitidrottare – om jag inte känner för det – så behöver jag inte. Tidigare hade jag samma känsla många många gånger, men ändå genomförde jag passet. Ofta kändes det lite bättre efter ett tag när man väl gett sig ut (så är det även nu), men visst var det kämpigt att ta sig förbi den spärren. Andra passet på dagen var tuffast, jag kunde vara så mör i kroppen att jag knappt orkade ta på mig träningskläderna. Jag känner känslan i hela kroppen bara jag tänker på det. Men det var ingen som tvingade mig – allt var upp till mig själv, den träningen jag genomförde var rakt kopplat till vilka prestationer det blev i skidspåret eller på cykeln, så man blev bra på att bita ihop 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s